Jag vill inte... Men.....

Det svänger så fort ibland... Och just när man inte vill det, det är då det händer.
Jag vill inte känna det jag känner. Men det gör jag.
Jag vill inte göra det jag gör. Men det känner jag.
Det är bara så det är.
Det är bara så det blir. Ibland.




Förlåt Monika, för att jag väcker dej när du sover.
Tror ändå att det är för att du är den som förstår mest just nu.
Ta det som nåt positivt.
Försök i alla fall. =)



Han, den där dumma.
Han kanske kan förstå ändå.
Att det har gått för långt nu.
Jag tror jag skiter i allt.



Jag har varit så snygg i kväll.
Men vem har sett det? Förutom några Roffes på Diamond Dogs?
Camilla såg, och det betyder nåt...
Men det är inte henne jag vill gifta mej med.

Ni är fina, mina vänner.
Egentligen behöver jag inte nåt mer.
Jag förstår det ibland.





Maybe one day we can meet face to face
in a place without time and space....


Vi vet ju vad vi vill.
Eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback