...som en öppen blogg

Glädjen håller i sej. Länge till hoppas jag.
Det är så skönt att bara kunna vara, inte behöva hålla igen.
Inte ens när jag vet att du läser, så känner jag att jag behöver tänka efter.
Det är bara så jätterätt.
Skönt.






Glädjerus.
Ockupation.
Skratt.
Uppoffringar.
Sms.
Samtal.













Vi går varandra på nerverna lite, jag och Millisen.
Är nog lite som systrar, som han den konstiga sa... =)
Och just därför kan vi kliva på varandras nerver hur mycket som helst.
För sen sitter vi där och skrattar tillsammans ändå till slut.
Det är därför jag älskar min bästa vän så otroligt mycket.
Önskar alla i världen en så fin vän som hon.
Och det gör mej ont att lämna henne kvar i Göteborg när jag drar om några dagar.
Hoppas hon får den euforiske. =)

It feels like home to me....

God natt kära läsare.
Nu är det dröm-dags.
I smile...
Gone.