Om han bara fanns...
Om jag ger dej en guldpeng - blir du min då?
Han med stort H.
Han är han som ibland kommer hem i bilen på lunchen och ibland går han.
Ibland tar han av sej sina skor och ger mej en hej-kram samtidigt som han sätter tänderna i mackorna som jag gjort. Ibland klampar han bara in o ber mej äta lunch med honom på verandan..
Han är han som har en dödande andedräkt på morgonen och väljer att inte kyssa mej godmorgon pga. detta. Han är han som kan smaka gott på morgon o väljer att mysa med mej innan det e dags att stiga upp.
Han är han som kan laga mej den finaste middagen, samtidigt som han är han som i smyg ringer sin mamma o ber henne om hjälp med ett recept.
Han är han som mina föräldrar kommer att älska, lika mycket som han är han som min far inte tycker är god nog åt sin dotter.
Han är han som köper med en blomma till sin första träff med svärföräldrarna, och han är han som köper en dyr whiskey till min far, för att smälta isen.
Han är han som jag kan ringa mitt i natten för att det sitter en spindel i mitt tak, tillika mycket är han han som ringer mej när det sitter en spindel i hans tak.
Han är han som är på min sida, när resten vänt mej ryggen.
Han är han som ger mej lika mycket uppmärksamhet som han ger sina vänner.
Han är han som ser bra ut vissa dagar och tro det eller ej så är han också han som ibland ser ut som ett troll.
Han är han som mina vänner kommer att gilla. Varför?? För att han inte försöker ta över. Han ber mej inte att ändra mej bara för att han är med.
Han är så säker att, han vet när han ska vara tyst och han vet när han kan ta uppmärksamhet.
Han är han som kan säga, ”jag älskar dig” på nio språk. Han är också han som ibland glömmer bort att säga det alls.
Han är han som kan ge mej timmar av underbart sex med svett och liknande, och ibland är han han som kan prestera 9 snabba minuter, av ”Oh herregud, är han inte klar snart”.
Han är han som kan skriva dikter, musik och manus och han är han som inte alltid kan skriva en inköpslista.
Han är han som slänger sina strumpor på golvet, lika mycket som han är han som kan spendera en dag i tvättstugan.
Han är han som jag inte behöver säga att jag fryser till, han vet det och han känner det. Och han är han som vet när nåt är fel fastän jag inget sagt...
Han är han som i goda vänners lag kan supa skallen i bitar, lika gärna som han tar en whiskey i soffan med mej.
Han är han som kan skämma ut sig, också är han han som inte gör om det..
Han är han som kan ta en hemmakväll med mej och bara spela lite kubb.
Och han är han som tar med mej på street race eller en dag i gamla Haga.
Han är han som inte kan ta ett danssteg. Han är han som ensam med mej kan dansa som en gud.
Han är han som älskar kyla. Han är han som eldar kaminen röd för att värma huset när jag är på besök.
Han är han som låter mej sova länge och han är besten som väcker mej i tid till jobbet.
Han är han som finns när jag behöver någon och ibland är han han som är borta när jag behöver någon som mest.
Han är han som skulle slåss för mej och han är han som skulle ta mej i handen och lägga benen på ryggen.
Han är han som älskar mej för den jag är.
Han är bara han som älskar mej för den jag är.
Han är han som skulle få sitt hjärta att sluta slå, om det betyder att mitt får fortsätta.
Han är han...
Är du han?
Kommentarer
Trackback
