Vad jag behöver...eller inte.

Our house in the middle of the street... Lalalaaa... =)

Det börjar spricka upp nu... Molnen försvinner sakta, sakta och solens strålar tränger igenom.
Vackert och poetiskt, men jädrigt sant också.
En förmiddag som den här känns det bra.
Har redan varit uppe i två timmar lite drygt.
Gjort american pancakes åt den sovande, ätit och skrattat i vanlig ordning.
En förmiddag som den här känns det bra.
(Även om vi blev väckta halv fyra i morse... Gaaalningar...)


Frissan 12.30!!!
Sagan om luggens återkomst.
En ny tjej återigen... =)


Men nä... Den går så här:
Jag är ett glashus och du är en sten,
men det är jag som försöker se genom dej...
Eller hur Monki?

I går snöade det inomhus.
Vi satt helt tysta och bara tittade och tänkte.
Precis samtidigt log vi och sa "Det snöar inomhus..."
Hör liksom inte till vanligheterna...




Vad händer i kväll?
Ingen fest va?
Nä... Hoppas det blir lugnt.
Som att jag liksom inte har nån talan? =)



Jag vill inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag vill inte bära dej
och bara springa runt och lära dej
och bara visa hur man är som mej
För jag älskar när du visar
att du vet att du har rätt
och rätar på din rygg
den är den rakaste jag sett

Jag vill inte binda dej
och styra eller hindra dej
Jag vill bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar

Jag behöver ingen lag
och inga jävla föredrag
För du är du och jag är jag
Och är det så att din väg
ändå går precis intill
Så kan vi bara hjälpas åt
att komma dit vi vill

Jag kan inte äga dej
och peka ut nån väg åt dej
Jag kan bara ta din hand
och kyssa dina röda läppar
Kyssa dina röda läppar...



Det är nämligen precis så det är.


Över... och ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback