...som en öppen blogg

Det känns piss-tungt, fortfarande. Har inte sovit en blund i natt. Bara vaknat, svettig, av att jag drömt om matchen, om handbollen. Det känns så onödigt... Fy...
Försöker skaka av mej det negativa och assa det som var positivt och det går bra en stund, men sen kommer det dumma tillbaka. Jag har så höga krav och förväntningar på både laget och mej själv, men främst på mej själv. Jag vill alltid vara bäst och nu är jag bara en medelmåtta. Det känns ganska mycket lättare när vi vinner, då gör det ingenting, men när vi förlorar blir jag besviken på mej själv..

Som tur är kommer jag att få lite glädje i helgen. Och nästa vecka är det ju match igen.
Då ska vi ta revansch. Då ska jag ta revansch...


/maria.